Filmkväll

Såg Flickan från Ovan med Mammsen. Ingen har viljat sett den med mig tidigare, men fick min mamma(något misstänsam i början) till att titta på den med mig. Det hann inte gå en timme ens innan tårarna rann på oss båda( jag kollade klockan) och det rann lite till, och lite till. Det var en fruktansvärt fint filmad film och väldigt bra, men den var även lika hemsk som den var bra! Jag läste boken för många många år sedan och tyckte om den väldigt mycket också.
Jag har haft en gråtklump i brösten nu i några timmar. Det var likadant när jag såg precius, svårt att skaka av sig det hemska. Men det är väl det som gör en film bra... att den berör en

One day I`ll fly away, leave all this to yesterday

Att resa och pröva på nya saker och ting är mer eller mindre som en drog för vissa människor här i världen. ch såklart är jag inkluderad i den skaran. Det är lite mer än 14 månader sen jag kom hem från Australien och Indonesien och abstinensen att få ut och resa igen är just nu olidlig. Den försvann tillfälligt när jag flyttade upp till Dalarna för att jobba min säsong på Kläppen. Nu är säsongen slut sen länge, jag konstaterade sorgset den 18 juni att jag varit hemma 1 år i Sverige nu(minus Usa resan emd min familj och Kroatien med Tobbeälskling) Jag är klar för min andra säsong uppe i Kläppen och ser jätte mycket fram emot det, dock sitter jag inne på resesajter hela tiden och drömmer mig bort. "Vilka vita stränder Aruba har...Och kolla det turkosa vattnet. Hur mycket för en resa dit?" Eller " vilka månader är bäst att åka till syd och central amerika på?" Det suger när jag vet att det dröjer nog minst ett år till innan jag kan resa iväg så som jag gjort igen. Även om Skidlärare förmodligen är världens bästa jobb blir du inte förmögen av det( jo i upplevelser men inte pengamässigt) Och när jag kommer hem igen från Dalarna i April någongång måste jag hitta ett nytt jobb så jag kan få in pengar till kontot igen. Och så vet jag att därnågonstans imellan vill jag och tobbe flytta ihop, Jag orkar inte att vi bor i olika delar av landet. Och jag vet om att jag måste plugga någongång. När ska jag någonsin få tid till att resa igen? Det är det som jag skriker efter mest nu. Få resa omkring med min rygsäck på ryggen. Just nu känns det som om jag aldrig kommer få göra det igen och det gör mig så olycklig....

WhitSunday beach med mina bästa resekamrater<3